Varför pratar kristna så mycket om synd? Man mår ju bara dåligt…

Om man mår dåligt av något bör man antagligen prata mer om det. Då är det något man behöver bearbeta. Frågan skulle bli svårare om den löd: Varför prata om synd? Jag mår inte dåligt av det ni kristna kallar ‘synd’.” Men oavsett om man tycker sig må bra eller dåligt av ”synd”, låt mig säga något om vad kristna menar med synd och varför begreppet är viktigt.

I kristet tänkande betyder ordet ”synd” att ”missa målet”, dvs att leva på ett sådant sätt att vi hamnar utanför det syfte vi skapats för.

I kristet tänkande betyder ordet ”synd” att ”missa målet”, dvs att leva på ett sådant sätt att vi hamnar utanför det syfte vi skapats för. ”Synd” är helt enkelt ett kristet ord för att göra någonting fel eller ont. Och i ljuset av mänsklig själviskhet, elakhet, girighet, avundsjuka, svekfullhet, hänsynslöshet osv kan man förstås fråga sig om detta något vi bör tala om? Faktum är nog att vi alla talar väldigt mycket om sådant. Skvaller, utskällningar och hatfyllda anklagelser är alla exempel på mindre konstruktiva sätt att ”tala om synd”. Frågan blir därför snarare hur vi bör tala om synd. Ett viktigt skäl till varför kristna talar om (eller bör tala om) synd är att kristen tro menar sig ha en verklig lösning på frågan om människans ondska.

Jesus var mycket tydligt med att han kommit för att förlåta synder och lösa människor från deras skuld och skam. Han påstod sig ha kommit för att dö en försoningsdöd för vår synd och skuld. Om vi inte har en ”syndaproblem” som människor, misstog sig Jesus om syftet med sin död.

Ett sätt att stänga sig för en sådan befrielse är att låtsas som att man själv inte har någon synd och skuld. Det är därför som kristna talar om behovet av att ”bekänna sina synder”. Det handlar helt enkelt om att säga som det är. Detta är en grundförutsättning för att kunna ta emot hjälp och se förändring i sitt liv. Jesus sa att ”sanningen ska gör er fria”. Det är sanningen om mina misslyckanden och min skuld, likaväl som sanningen om Guds godhet och förlåtelse, som befriar.

Om det inte finns någon förlåtelse eller slutgiltig lösning på synd- och skuldproblemet, finns det förstås inget skäl att tala om det. Men kristen tro hävdar att Jesus har kommit och dött en försoningsdöd just för att ta bort vår själviskhet och skuld. Och då är allt tal om synd något gott, även om det kan kännas som att få ett infekterat sår tvättat.

Besvarat av Mats Selander den 8 jun 2007