Varför tycker kristna att abort är fel?

Ibland beskrivs det som om abortmotstånd är en religiös företeelse. Det tror jag är en felaktig beskrivning. Det är inte bara kristna som anser abort är fel, och de gör det inte heller bara av ”kristna” skäl. Abortkritik bygger på två relativt icke-kontroversiella utgångspunkter:

1. Människan blir människa i och med befruktningen.
2. Människovärdestanken – varje människa har ett lika stort värde som varje annan människa.

Men de leder oundvikligen fram till att de flesta aborter är fel, helt enkelt därför att de flesta aborter sker av skäl som vi aldrig skulle acceptera om det gällt en född människa.

Man behöver inte vara kristen för att tro båda dessa saker. Men de leder oundvikligen fram till att de flesta aborter är fel, helt enkelt därför att de flesta aborter sker av skäl som vi aldrig skulle acceptera om det gällt en född människa.

Varför kopplas då abortmotstånd ofta ihop med kristen tro? Jag vill peka på tre saker som jag tror besvarar den frågan.

För det första kommer människovärdestanken rent historiskt från kristen tro. Att människan har ett unikt värde – just som människa – är en tanke som kommer från tron att människan är skapad till Guds avbild. De som har en kristen tro har därför den världsbild i vilken människovärdestanken är som mest ”hemma”. Det gör att kristna har en tendens att betona människovärdet som något oerhört viktigt och centralt. Men självklart kan även icke-kristna (och icke-religiösa) ha en stark tro på människovärdet.

För det andra har den kristna tron en tendens att motivera den kristne att generellt ta moralfrågor på större allvar. Tror man att det finns en Gud, att Gud har en god plan med varje människa allt ifrån moderlivet, att varje människa kommer att få stå till svars för sina moraliska val inför en helig och rättvis Gud, ja då kommer det motivera en att ta etiken på större allvar än vad man annars skulle ha gjort.

För det tredje finns det flera ställen i Bibeln som säger att Gud ser och älskar det ofödda människolivet. I Psaltaren läser vi: “Du har skapat mina njurar, du sammanvävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad … Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.” (Psalm 139:13,16). Ett annat exempel är när Elisabeth möter Maria strax efter att Maria blivit gravid genom den Helige Ande. Elisabeth hälsar henne med orden: “Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig?” (Luk 1:43). Vid den här tidpunkten är Jesus ett embryo, en till tre veckor gammal, och ändå kallas han indirekt för “Herre”!

Bibelns undervisning säger tydligt att varje människa är skapad till Guds avbild och därför oerhört värdefull (och lika värdefull som varje annan människa) och att varje människa är sedd och älskad av Gud redan i moderlivet. Detta utgör bara ytterligare ett skäl för den kristne att ta varje människas värde på allvar – född som ofödd – även om man inte behöver Bibeln för att komma till den slutsatsen.

Läs mer om abort i artikeln Abort och kvinnans rätt till sin kropp i vårt artikelarkiv.

Besvarat av Mats Selander den 11 jun 2009